Taggat: ,

Detta ämne innehåller 9 svar, har 4 deltagare, och uppdaterades senast av Elias Sonnek Elias Sonnek 3 år sedan.

Visar 10 inlägg - 1 till 10 (av 10 totalt)
  • Författare
    Inlägg
  • #1141

    Mats Persson
    Deltagare

    Titta här på Västerbottens och Gästriklands landskapsvapen, som jag har hittat avbildade på nätet. Blasoneringen lyder enligt Neveus’ och de Waerns Ny svensk vapenbok: ”I med 6-uddiga stjärnor av guld bestrött blått fält… ” (Västerbotten) respektive ”I ett med blå kulor bestrött fält av silver… ” (Gästrikland). Men hur bör egentligen en heraldiskt konstnär avbilda ett bestrött fält? Jag trodde att stjärnorna resp. kulorna skulle täcka hela fältet, och att en del stjärnor resp. kulor skulle nå ända ut till sköldkanten, ja till och med ”halveras” av sköldkanten. Men på dessa två bilder är stjärnorna och kulorna samtliga placerade på betryggande avstånd från kanten.

    Detsamma gäller avbildningarna av Västerbottens och Gästriklands vapen i Neveus’ och de Waerns bok: stjärnorna och kulorna är alla långt från kanten, och inte en enda av dem riskerar att nå fram till denna. I den boken står Riksarkivets heraldiska avdelning för den konstnärliga återgivningen av vapnen – och de borde ju veta. Hade jag fel när jag trodde att ”beströdd” betyder att stjärnorna och kulorna ska nå fram till sköldkanten?

    Bifoga filer:
    Du måste vara inloggad för att se bifogade filer.
    #1143

    Mats Persson
    Deltagare

    Titta på hur liljorna går fram till kanten på detta franska vapen. Det är vad jag menar med ”bestrött fält”.
    När jag tittar på svenska kommunvapen som blasoneras med ”bestrött fält” (Ulricehamn, Ystad, Bräcke, Arvika) ser jag att de alla avbildas med figurerna långt inne, på betryggande avstånd från sköldkanten. Kan det vara ett speciellt svenskt sätt att tolka termen ”bestrött fält”?

    Bifoga filer:
    Du måste vara inloggad för att se bifogade filer.
    #1145
    Elias Sonnek
    Elias Sonnek
    Forumledare

    Intressant fråga. Fox-Davies anger i A Complete Guide to Heraldry att föremål som är semé (vilket brukar översättas till bestrött) bör skäras av vid sköldkanten eller av andra bilder, eftersom hela figurer antyder att antalet är fixerat. Svensk Vapenregister tillämpar den regeln. Dock verkar inga svenska landskapsvapen vara avbildade så. Inte heller Danmarks vapen där sjöbladen under många hundra år varierade i antal.

    #1146

    Mats Persson
    Deltagare

    I Danmarks riksvapen är antalet hjärtan numera bestämt i blasoneringen (nio, tror jag). Jag minns dock inte när den regeln blev lag – någon gång på 1800-talet kanske. Det står i Erling Svanes bok om det danska riksvapnet (”I skjoldet springer löve”) men jag har den inte tillgänglig just nu.
    Och hur är det med Finlands riksvapen? Är antalet rosor reglerat där – och i så fall sedan när?

    Och hur är det med svenska adelsvapen? Finns det något sådant som har bestrött fält? Jag har finkammat Ranekes ”Svensk adelsheraldik” men intre lyckats hitta något. I en del vapen finns det fält ganska många stjärnor (eller kulor, eller biljetter – eller blodiglar, i ett fall) men deras antal förefaller alltid vara fixt i blasoneringen.

    #1149
    Jesper Wasling
    Jesper Wasling
    Forumledare

    Jag har en annan syn på bestrött. Bestrött är föremål utspridda på sköldens yta så som konstnären önskar ha dem. Inget speciellt antal och inget speciellt mönster. Eftersom föremålen är i fälten ska de inte heller delas av en sköldkant.

    Besått, däremot, är ett fält som har dessa bitecken i tydliga rader och där de bildar ett mönster som i sig utgör sköldens yta. Dessa föremål, som i det franska kungavapnet här ovan, går då ut til kanten av skölden och täcks av denna.

    Svenskan har alltså två begrepp för något som till synes är samma sak. Huruvida detta är medvetet hos alla låter jag vara osagt.
    Svenskt vapenregister har ingen uttalad åsikt kring denna regel och dessa begrepp, så alla samband här får ses som slumpen 🙂

    #1157

    Mats Persson
    Deltagare

    ”Svensk heraldisk terminologi” verkar anse att ”besått” och ”bestrött” är samma sak. Åtminstone hänvisas till samma bilder när de två begreppen ska illustreras. Av dessa bilder visar två hur föremålen går ut till sköldkanten, medan en bild visar hur de håller sig innanför kanten. I två av bilderna (97, 95) är föremålen ordnade i tydliga rader, medan i den tredje bilden (395) föremålen är utslängda lite hursomhelst.

    #1158
    Elias Sonnek
    Elias Sonnek
    Forumledare

    Föremål i tydliga rader är ingen ovanlig tolkning av ”bestrött”. Vanligast är också att föremålen skärs av andra figurer vilket jag tycker talar för att det ska ses som en del av fältet.

    I ”Inledning til heraldiken” (1747) skriver Uggla: ”Är det åter ingen ordning, utan en del af dem blifwa af kanterne bortskurne, säges en sådan Sköld wara med de Figurerne beströdd (Not: Beströdd kan han ock kallas, fastän de intet blifwa afskurne, men dock utan ordning stälte.)

    #1215
    Elias Sonnek
    Elias Sonnek
    Forumledare

    Jesper Wasling har gjort ett blogginlägg i frågan: Bestrött eller besått, och jag vill nog invända lite.

    För det första tycker jag inte att rosornas i Ystads vapen är så fritt placerade. I övre kant och längs sidorna är de i prydliga rader. Mitt intryck är att man börjat med sju raka rader rosor, och sedan plockat bort de som helt eller delvis hamnat under lejonet. Vissa rosor har som bara hamnat lite under lejonet har man skjutit på. Jämför Lokal_profils version på Wikipedia som har en tydlig oordning bland rosorna.

    För det andra nämns inte bestrött i blasoneringen för Alvsommar. Stjärnorna är blasonerade ”ordnade en, två, två och två”.

    För det tredje vill jag ifrågasätta att man tidigare gjort skillnad på bestrött och besått. Man kan införa en sådan, absolut, men finns belägg för att den funnits tidigare?

    Bifoga filer:
    Du måste vara inloggad för att se bifogade filer.
    #1231

    Mikko Lagerspetz
    Deltagare

    I Finlands riksvapen är antalet rosor fastställt till nio och de placeras på samma sätt som i Gustav Vasas gravmonument från 1583. Numera tolkar man ofta att de representerar de nio historiska landskapen, men det stämmer knappast (Lappland hörde inte till dem före 1809). Dessutom varierade antalet rosor och deras placering fram till den normalisering som 1887 företogs av f.d. statsarkivarien K.A. Bomansson.

    #1240
    Elias Sonnek
    Elias Sonnek
    Forumledare

    Nu har jag precis läst att man i blasoneringarna ända in på 1900-talet angav antal i blasoneringarna för Västerbottens och Gästriklands vapen: 13 stjärnor respektive 20 kulor. 1938/39 lämnades det fritt. Det har nog bidragit till att att stjärnorna/kulorna fortfarande avbildas hela.

Visar 10 inlägg - 1 till 10 (av 10 totalt)

Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.